Kemi 1 utbyte
Förkromningen ger snygga, blänkande detaljer på motorcykeln. Krom kan framställas genom att man låter kromoxid, Cr 2 O 3reagera med aluminium.
Repetition av Kemi 1: Utbyte och överskott - Magnus Ehingers
Då bildas rent krom och aluminiumoxid, Al 2 O 3 :. I ett experiment lät man med 22,2 g kromoxid reagera med ett överskott av aluminium. Det bildades 10,5 g rent krom. Beräkna utbytet i reaktionen. De typiska röda stugorna med vita knutar är målade med Falu rödfärg. Därefter beräknar vi hur stor substansmängd FeSO 4 som behövs. Eftersom vi nu vet hur stor substansmängd FeSO 4 som går åt, kan vi också räkna ut massan:.
Det behövs alltså 47,5 kg järnsulfat för att tillverka 25 kg järn III oxid. Betygskriterier m. Den gudomliga konsten Materia.
Repetition av Kemi 1: Utbyte och överskott
Aggregationsformer Grundämnen och kemiska föreningar. Rena ämnen och blandningar Atomens byggnad Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Atomens byggnad Kemins födelse Atommodellen. Atomkärnans och elektronernas upptäckt Atomnummer, masstal och atommassa Periodiska systemet Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Periodiska systemet Elektronkonfigurationer Redoxreaktioner Periodiska systemets uppbyggnad Bortom Bohrs atommodell: Elektronmoln och orbitaler Ädelgaserna Alkalimetaller och halogener Alkaliska jordartsmetaller och syregruppen Några grundämnen i grupp 13, 14 och 15 Murbruk och gips Ickemetallerna i grupp 14, 15 och 16 Kopparoxider.
Kalciumkarbonat Kemisk bindning Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemisk bindning Hur jonföreningar bildas Fällningsreaktioner Jonföreningars namn och formel Jonbindningar och jonföreningars egenskaper Metallbindningar och elektronerna i dem Kovalent bindning Varför är det fyra bindningar kring kolatomen? Hur kommer det sig att fosfor har fem bindningar i en fosfatjon?
Polär kovalent bindning Dipoler och opolära molekyler Hur kan man räkna ut en molekyls struktur? Hur vet man vilken atom som är central i en molekyl eller jon? Dipol—dipol-bindning van der Waals-bindningar Vätebindningar. Det ovanliga vattnet. Hur ser man på ämnena vilka bindningar som håller dem samman? Alkoholer och karboxylsyror Lika löser lika Gasers löslighet i vatten Salters löslighet i vatten Mol och stökiometri Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemiska beräkningar Övning i bråkräkning Storhet, enhet och mätetal Vad gäller om gällande siffror?
Atommassa, molekylmassa och formelmassa Substansmängd, molmassa och massa Stökiometri: Massan bevaras Ekvivalenta substansmängder och massor Kristallvatten Beräkning av ett ämnes kemiska formel Från empirisk formel till molekylformel Kvantitativ analys Kemi 1 utbyte halt Spädning av lösningar Utbyte Begränsande reaktanter inaktuella Tre faktorer som påverkar gastrycket. Kemi 1 utbyte gaslagen Bestämning av molmassan för magnesium exempel Syror och baser Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Syror och baser Kemi 1 Syror Baser pH-skalan.
Hur man beräknar pH Starka och svaga syror och baser Några vanliga syror och baser Buffertar Kemi 1 Neutralisation Kemi 1 inaktuella Karboxylsyror Termokemi Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Termokemi Endoterma och exoterma reaktioner. Entalpi Hur vet man om en reaktion är exoterm eller endoterm? Mer om fasövergångar Värmekapacitet Mer om entalpi.
Hess' lag Gy Entropi. Gibbs fria energi Gy inaktuella Gaser, vätskor och fasta ämnen Oxidation och reduktion Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Oxidation och reduktion Introduktion till redoxreaktioner Metaller är reduktionsmedel Halogener är oxidationsmedel Oxidationstal Hur funkar bombarderbaggens kemiska vapen?
Kemi 1: Stökiometri Flashcards - Quizlet
Namngivning och formelskrivning med hjälp av oxidationstal Elektrokemi Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Elektrokemi Galvaniska celler EMK elektromotorisk spänning Fördjupning: Hur ett bilbatteri funkar Fördjupning: Hur ett litiumjonbatteri funkar Normalpotentialer. Vätgaselektroden Elektrolys Korrosion inaktuella Spontana reaktioner — och icke-spontana! Atomens kemi 1 utbyte Demo: Enkel spektroskopi av ljus från lysrör och från solen Undersökning av lågfärger Övning - Isotoper, elementarpartiklar etc Periodiska systemet Demo: Helium- och väteballonger Demo: Alkalimetaller i vatten Demo: Den hoppande natriumbiten Jämförelse av reaktiviteten för magnesium Mg och kalcium Ca Öppen laboration: Vad bildas när magnesium reagerar med saltsyra?
Månadens tema i december: Nobel och kemins historia - Demonstration av galliumskeden Kemisk bindning Utfällning av salter Framställning av ett salt: Koppar II sulfat Kemiska bindningar i metaller och icke-metaller Demo: Bildning av magnesiumnitrid Övning i formelskrivning Öppen laboration: Alkoholers egenskaper Jonförening eller molekylförening? Excel Vad händer när man bakar en sockerkaka?
Sönderdelning av natriumvätekarbonat Hemlaboration: Gasutveckling i en sockerkaka Spädning och blandning av lösningar Framställning av blyjodid Syror och baser Demo: Framställning av kolmonoxid ur myrsyra Öppen laboration: Hur användbar är gurkmeja som syrabas-indikator?
Kemiska beräkningar: Utbyte, överskott och begränsande
Vad kan du om Periodiska systemet? Prov i Kemiska beräkningar, syrabas-kemi, termokemi och redoxreaktioner Prov i Syror och baser litetermokemi och kemi 1 utbyte Prov i Syror och baser samt Termokemi Prov i Syror och baser och Termokemi Prov i Syror och baser och Termokemi Prov i Syror och baser och Termokemi Läxförhör i Termokemi Prov på Lösningar och Termokemi Prov i Termokemi Oxidation och reduktion Vad kan du om Oxidation och reduktion?
Vad kan du om Elektrokemi? Gamla prov Slutprov o. Kemisk jämvikt Syror och baser Organisk kemi Biomolekyler Biokemi Analytisk kemi Pedagogiska resurser på nätet Gymnasiearbete Information Skolverkets text om Gymnasiearbetet på Naturvetenskapsprogrammet Skolverkets text om Gymnasiearbetet på Teknikprogrammet Handledare och medbedömare till Gymnasiearbetet Hur man använder referenshanteringen i Google Docs Hur man använder referenshanteringen i Word MacOS Hur man använder referenshanteringen i Word Windows Idéer till gymnasiearbete Lista på alla idéer Matematik Matematik 1c Taluppfattning och aritmetik Algebra och ekvationer Geometri Samband och förändring Sannolikhet och statistik Inaktuella Forskningsmetodik Kursscheman Kursschema Forskningsmetodik, p2 Planering av forskningsmetodik-kursen p2 Kursschema Forskningsmetodik, p2 Lektioner Introduktion till forskningsmetodiken Mera om ert fördjupningsarbete Vetenskap — vad är det?
Epistemologi Om vetenskapsmän och forskare Positivism, empirism m. Reduktion, Signifikanta mätningar, Kausalitet och korrelation Vetenskapliga teorier Samhället och vetenskapen Två perspektiv på vetenskap: Positivism och hermeneutik Framtidens vetenskap Fördjupningsuppgifter Fördjupningsarbete: Paradigmskiften Presentation av en naturvetenskaplig nyhet Gamla prov Instuderingsfrågor i Vetenskapsteori Prov i Forskningsmetodik Prov i Forskningsmetodik Magnus del Prov i Forskningsmetodik Prov i Forskningsmetodik Pedagogiska resurser på nätet Life Science Kursscheman Kursschema Life Science p2 Kursschema Life Science p1 Lektioner Introduktion till Life Science Grundläggande kemi 1 utbyte kemi 1: Kolväten, strukturisomeri, alkoholer, tioler, etrar, arener, aminer, karbonylföreningar Grundläggande organisk kemi 2: Karboxylsyror och karboxylsyrederivat Analytisk kemi: IR-spektroskopi Bakterier 1: Sterilteknik.
Bakteriecellens uppbyggnad. Mikrobiologins historia.