Vad är läran om själen
Ordet psykologi härstammar från de grekiska orden psyche, som betyder själ eller sinne, och logos, som betyder logik. Man skulle alltså kunna säga att ordet psykologi översatt betyder läran om själen. Diskussionerna om människans själ existerade dock långt innan ordet psykologi togs till bruk. Psykologi har inte alltid vart ett eget ämne utan har tidigare vart en gren av filosofin.
Den grekiska filosofen Sokrates f.
Psykologins historia
Han gjorde så att den enskilda människans existentiella problem blev ett ämne för filosofin. Sokrates påverkade bland annat filosofins kurs genom sina efterföljare: Platon och Aristoteles. Platon f. Själen är något som har existerat innan den bands till den mänskliga kroppen och den kommer att fortsätta existera efter kroppens död. Vad som händer med själen efter döden är beroende av hur människan levt sitt liv.
Kropp och själ sågs alltså som två skilda enheter. Aristoteles f. Själen kan alltså inte skiljas från kroppen och inte heller existera utan kroppen.
Själ – Wikipedia
Enligt Aristoteles är alltså inte den individuella själen odödlig men han menade att en människas förnuftiga del på ett sätt kan bli odödlig. Ytterligare menade Aristoteles att människor inte är ensamma om att inneha en själ. Platon och Aristoteles hade också olika idéer angående vad som är verkligt och hur vi borde undersöka våra teorier.
Platon beskrev den materiella världen som en reflektion av den verkliga, fulländade, andliga världen. Han ansåg alltså att det finns en inre osynlig värld som är mer värdefull än den synliga yttre. Människans själ är hennes inre och sanna jag, det yttre är ett fysiskt skal som är mindre viktigt. Aristoteles menade istället att den yttre fysiska världen är den verkliga.
Aristoteles fokuserade alltså på det konkreta objektet som vi kan uppfatta med våra sinnen exempelvis en stol medan Platon fokuserade på människans abstrakta ide om objektet exempelvis idén om en stol.
Psykologi: vadär.se
Följaktligen ansåg Aristoteles att det enda sättet att finna sanningen är att observera den yttre världen medan Platon ansåg att observationer av den ofullkomliga, konkreta världen bara skulle missleda oss från sanningen. Han ansåg istället att vi skulle blicka inåt och genom logisk analys finna sanningen. Immanuel Kant menade att empirism och rationalism är två olika metoder som båda måste användas för att vi ska kunna närma oss sanningen.
Han väckte ändå på slutet av talet frågan om studier av människan verkligen kan omvandlas till studier som liknar fysikens. Kant själv menade nämligen att studier av själen inte kan ha en experimentell grund och bygga på statistik och siffror. Under talet delades psykologin in i två skilda utvecklingslinjer, en mer filosofisk och en mer fysiologisk. Två personer som representerade dessa två inriktningar var John B.
Watson och Sigmund Freud Watson var en av de som menade att psykologin borde bygga på forskning och experiment. Han representerar den behavioristiska inriktningen på psykologin. Istället för att fokusera på ogripbara teorier om medvetandet menade han att psykologin borde koncentrera sig på beteenden. Beteenden kan betraktas som responser på stimuli från omgivningen och är alltså inget vad är läran om själen för människor.
Watson inspirerades av evolutionsteorier och menade att alla mänskliga beteenden oavsett hur komplexa de verkade, i grunden bara är en utveckling av de första enkla responserna. En man som valde att fokusera på det mänskliga medvetandet och inre drifter istället för på själva beteendet hos individer var Sigmund Freud Få personer har haft lika stort inflytande över vår människosyn som Freud.
Han utvecklade idéer om bl. Under talet växte ytterligare en inriktning inom psykologin till sig. Den här inriktningen lyfte fram begrepp så som identitet, mening, kärlek, helhet och äkthet. Man menade att människan och hennes upplevelsevärld inte kan reduceras till att handla om enkla responser som kan studeras fysikaliskt. I den humanistiska psykologin expanderade man därför vetenskapen till att omfatta vad är läran om själen än det som vi kan uppfatta med våra sinnen.
Man införde kvalitativ forskning som alltså i första hand inte söker statistiska och kvantifierbara resultat utan istället fokuserar på kvalitén på det som ska undersökas. Några teoretiker som representerar den humanistiska inriktningen är: Abraham Maslow och Carl Rogers