Måste kräkas men kan inte
Känslan att behöva kräkas: orsaker och åtgärder
Tuggummi, akupressur, vaccin. Försöken att stoppa illamående är flera. Vi har intervjuat forskarna som studerar en viktig evolutionär försvarsmekanism — som får oss att må räv. Att må illa är obehagligt — och det är meningen. Matförgiftning, infektion, cancerbehandling och hårdträning. Lukt, nervositet, synintryck och åksjuka. En mängd olika måste kräkas man kan inte kan få oss att blekna och få kväljningar.
Men hur går detta till och varför reagerar vi så olika? För att kunna ta fram riktigt bra behandlingar behöver forskarna förstå mer om mekanismerna bakom våra illamåendeimpulser. Idag vet man inte riktigt hur kropp och knopp pratar. Om det går så långt att vi också måste kräkas klarnar dock bilden. Det verkar då vara nästan samma reaktion som sker i kroppen oavsett trigger.
Först frisätts signalmolekyler, antingen från känselceller i till exempel tarmarna — eller från immunceller i vävnad och blod. Signalerna färdas sedan till hjärnan, till exempel med blodet via blod-hjärnbarriären eller via nerver från tarmarna. När signalerna når hjärnans kräkcentrum sätts informationen samman och så talar nya signaler om för oss att vi ska spy.
Reflexen går då inte att stoppa — måste vi, så måste vi.
När vi står där böjda och hulkar fram maginnehåll kanske vi inte tänker att vår förmåga att kunna kräkas i grunden är en evolutionär försvarsmekanism. Men så är det. Också många djur kan spy om det behövs. Detta är en viktig funktion, enligt Lennart Svenssonanknuten forskare vid institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet samt professor emeritus vid Linköpings universitet.
Det ger en signal till oss om att det vi håller på med inte är bra. Om vi åker karusell och börjar må illa kommer vi inte vilja fortsätta, om vi har ätit någonting dåligt kommer vi att kräkas, säger han.
Magsjuka och kräkningar - 1177
Lennart Svensson har länge forskat på vinterkräksjuka. Viruset hinner inte ens föröka sig i tarmen innan signalmolekylerna hunnit tala om för hjärnan att det är dags att göra sig av med det som hjärnan tolkar som gift. Kaskadkräkningarna kommer nästan alltid före diarrén. Medan kräkningar är objektiva och mätbara är illamående en subjektiv känsla som kan variera i styrka — från en vag förnimmelse av olust till ett häftigt behov av att göra sig av med sitt innanmäte.
Man kan gå runt länge och må halvilla utan att spy. Vi människor är också olika äckelmagade, vilket har både med miljö, genetik — och beteende att göra, enligt Supreet Salujapostdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. En del känner sig äcklade och svagt spyfärdiga av blotta tanken på till exempel avföring — eller sjukdomssmitta.
Kräkningar och illamående: vilka är de möjliga orsakerna?
Samma hjärnområde som är inblandat i smärtbearbetning och utvärdering av hot, en del som kallas insular cortex, tros också vara inblandat vid upplevelser av äckel. Men exakt vad som händer i hjärnan är outforskat. Inte bara hur lätt man känner äckel utan också hur mycket äcklet oroar varierar. Under pandemin, då vi alla fick rådet att tvätta händerna mer noggrant — för att det fanns ett verkligt hot — ökade också andelen personer med OCD-liknande symtom i hela populationen.
OCD betyder tvångssyndrom och personer med en subtyp av OCD kan vara rädda för att ta i dörrhandtag eller uppleva rena saker som kontaminerade. Äckelkänslor hos personer med OCD behandlas inte så enkelt med traditionell exponeringsterapi. Två andra behandlingar kan dock hjälpa - den ena metoden går ut på att man presenterar måste kräkas man kan inte exempel ett dörrhandtag tillsammans med en härlig doft.
Den andra går ut på att man ska tänka att saker som man behöver röra inte bara är äckliga och negativa utan också har en positiv funktion, förklarar hon. Känsligheten för äckel är ofta inte stabil över tid, ofta blir vi mindre lätt-äcklade med ökad ålder. Det är i alla fall vad studenterna säger. Men det finns utmaningar med att studera subjektiva upplevelser.
Därför mår du illa - och så kan det behandlas: Karolinska
Ett annat exempel är undersökningar av hur många som drabbas av postoperativt illamående. Ska man räkna enbart de som kräks, de som plågas av illamående men inte spyr — eller också inkludera de som bara har en förnimmelse av illamående? Att det är vanligt att drabbas av illa-mående efter att ha opererats under narkos är känt.