Ett mästerverk shirins vargar
Att få gå på premiärer kan förstås bara ses som ett odelat nöje, ett privilegium att högt värdera inte minst för att det är en social aktivitet man oftast minns med glädje. Betyder mycket för mig som lever ensam och inte längre har ett jobb att gå till. Samtidigt upplevs själva förutsättningen inte sällan som ett ok. Recenserandet riskerar att bli extra besvärligt om en viss besvikelse infinner sig, särskilt när känslan uppstått förhållandevis oväntat.
Vid några tillfällen när förhoppningar grusats har jag avstått från att lägga tid på att skriva. Goda erfarenheter av uppsättningar med Göteborgs Dramatiska Teater spär på mitt dilemma.
Har sett ett dussintal produktioner varav nästan samtliga bedömts i positiva ordalag och ibland hyllats. Ett förhållande rörande GDT förtjänar att framhållas. Liksom hos Hagateatern är två kvinnor tongivande i denna vitala frigrupp. Men även om känslan bedrägligt nog kan påminna om att svika ett förtroende måste uppriktig bedömning gå före. I föreliggande fall existerar dessutom bonusinfo alltför frestande att inte baka in i texten, vilket gör att det ändå blir en betraktelse.
Att recensenter ganska ofta skiljer sig åt framgår för övrigt genom det beröm teamet fick i GP enbart sett rubrik och ingress. Urpremiären på enaktaren längd cirka 70 minuter skedde på Dramaten Detta osedvanligt korta Norén-drama har, om jag inhämtat korrekt fakta, knappt spelats sedan dess. Om andra i ensemblen har agerat i någon av dennes pjäser är oklart.
Shirins vargar
Vill ge en personlig ingång till Sveriges främsta kulturexport efter Bergman, en titan inriktad på motsvarande konflikter och grubbel fast med självständig estetik. Privat finns också beröringspunkter, vilket framgår av bland annat Thomas Sjöbergs bok om Bergman respektive En dramatikers dagbok. Norén skilde sig fyra gånger och blev pappa vid 64 års ålder.
Bergmans ständiga svek och dito förälskelser är väl dokumenterade. Hade lärt känna tidningen kulturredaktör John Swedenmark, som trodde att jag var i stånd att fixa utmaningen och vars redigering ska harangeras. Utlösande faktorn till att fackliga veckotidningen hade första tjing, handlade om att presentera honom och låta honom utveckla sina visioner, i egenskap av nytillträdd ledare för Folkteatern i Göteborg tillsammans med konstnärliga partnern Ulrika Josephsson från Riksteatern.
Den sist nämnde fullföljde sitt kontrakt på fyra år medan celebriteten i blickfånget i praktiken lämnade sin tjänst efter halva tiden. Märkligt nog saknas i första tjocka volymen av Ett mästerverk shirins vargar dramatikers dagbok indikationer på att han suktade efter uppdraget. Och i nästa del anklagar han sig själv för att prioritera familj, skrivande och regiuppdrag utomlands framför att vara närvarande i Göteborg.
Noréns lagom långa svar kan enkelt googlas fram. I slutet på tredje sidan plus i en kommentar på följande sida från datumet i En dramatikers dagbok refereras kortfattat till vårt givande möte i Sky Bar på Riverton. I min förhoppningsvis relevanta utvikning av att befinna mig ett mästerverk shirins vargar avundsvärd hetluft även om intervjun omtalats och citerats ur i media och utgjort reserarchunderlag, för kvinna som skrev bok om konstnärskapet innebar den inget genombrott bör en unik omständighet påpekas.
Norén var genuint intresserad av andra samtidigt som han ville ha koll. Det innebar att motfrågor ställdes. Jag fick upplysa honom om mina föräldrar, förhållanden på min arbetsplats där jag var fackligt engagerad och tipsa om jazz från regionen. Kan tilläggas att jag var med på presskonferenser, manifestationer och dylikt, bevittnade fascinerande repetition och blev en av de allra första att IRL tacka för Orestien.
”Jag kände att texten påverkade mig starkt”
Tippar att jag sett av Noréns pjäser, oftast regisserade av honom själv. Uppskattningen inbegriper ett antal drabbande produktioner vilka visats på teve. Regissören Marcus Carlsson är en talist med ena benet i filmens värld. Hos honom märks en dragning till det kusliga i tillvaron och svårförklarade beteenden. Meritförteckningen innefattar Luciakandidaterna och ett pärlband av uppsättningar jag recenserat.
Syftar på lysande Europas kniv, Isadora och kärleken, Faces och Jag ser allt du gör.
Shirins Vargar - Introduktion av dramaturgen Sisela Lindblom
Vidare den otäcka danska ungdomsdramat Intetmystisk treenighet i Shirins vargar samt halvfloppen Helen och Agnes. Carlsson, engagerad av både frigrupper och Göteborgs Stadsteater, är enligt uppgift i en arbetsprocess med spelfilmen Biodlaren. Regissörens avsikt med nya uppdraget hos GDT, har varit att publiken ska kunna dela samma intima rum med skådespelarna. Tillkortakommanden och vad som skaver i relationer är ämnen han sökt.
Och vem frågar jag retoriskt kan då lämpa sig bättre än den psykologiskt borrande Lars Norén?
"Det var karaktärerna jag var mest intresserad av"
Som framskymtat genomsyras Om kärlek av sin självbiografiska prägel, vilket dokumentation i En dramatikers dagbok styrker. I kännetecknande lakoniska replikväxlingar där frågor så ofta returneras istället för att besvaras, korsklipps scener emellan två vacklande par vilka i praktiken bildar ytterligare två par då den Hanna Ullerstam spelar blir ihop med den som förkroppsligar en av birollerna, medan individerna Carl-Marcus Wickström och Mia Eriksson gestaltar har en ömsint affär trots giftermål på var sitt håll.
Enaktarens lite röriga bygge blir inte mindre förvirrande av omtagningar och en kronologi som tar långa kliv, blickar tillbaka på ursprungliga parens komplexa relationer.