asokmast.pages.dev


Hur blev livet bättre efter digerdöden

Genom att klicka 'Jag godkänner' accepterar du användandet av kakor på webbplatsen. Digerdöden, eller pest, kom till Europa år och härjade i omgångar fram till talets början. Den drabbade Sverige över 20 gånger mellan och I samband med digerdöden inträffade också en jordbrukskris.

Digerdöden: En mörk tidsresa till medeltidens största katastrof

P å medeltiden kallades digerdöden vanligen för den stora döden eller svarta döden. De första kända utbrotten var i Kina mellan och Sedan spred sig pesten snabbt via handelsvägar som etablerats som länkar mellan öst och väst. Digerdöden spreds till Genua och Venedig från Krim Schackspel med döden. Kalkmålning från Täby kyrka i Uppland. Foto: Lennart Karlsson.

  • Hur många dog av pesten i världen Efter att digerdöden dragit fram och skördat sina offer, drabbades Europa av en långvarig jordbrukskris.
  • Hur många dog av digerdöden Digerdöden, eller pest, kom till Europa år och härjade i omgångar fram till talets början.
  • Fakta om pesten Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, var en zoonotisk pandemisk sjukdom under medeltiden som i genomsnitt dödade var tredje person i Europa.
  • Är pesten och digerdöden samma sak Snabba fakta om digerdöden.


  • hur blev livet bättre efter digerdöden


  • Källorna berättar om minst ett skepp från handelsstaden Kaffa på Krim som drev in till Sicilien kust, troligen med smittade sjömän. Smittan spred sig sedan vidare norrut och västerut. I Norden var Norge det första land att drabbas av pesten sommaren Ett år senare hade den passerat gränsen till Sverige. Pestbakterien, Yersinia pestis, fungerar kraftigt genom att den slår ut immunförsvaret.

    Pest förekommer i tre former: böldpest, lungpest och blodpest. Pest angrep i första hand gnagare, framförallt råttor. Människor blev smittade genom loppor från smittade råttor — när värddjuret dött söker sig råttloppan till en levande och varm kropp.

    Stora döden härjade i medeltidens Europa

    Senare tiders forskning antyder att den stora spridningen skedde mellan människor, genom loppor och löss. Ett vaccin mot pesten saknas än idag. Det är svårt att veta exakt hur många människor i Sverige som dog av den första pestvågen — olika forskare räknar med olika siffror från procent till två tredjedelar av befolkningen. Detta innebär ungefär mellan och personer.

    Pesten spreds längs tidens handelsvägar — både människor och råttor reste med fartygen och spred sjukdomen när de kom iland. I städerna spred sig sjukdomen snabbt bland smutsiga och trånga gränder och tättbefolkade hus. Den stora döden förändrade också människors tankesätt. Döden fick större utrymme i konsten. Den medeltida människan trodde att det var Guds vrede över människornas synder som orsakat pesten.

    Man trodde att det enda sättet att stoppa pesten var att blidka Gud. Det bildades så kallade botgörartåg, samlingar av människor som iklädda trasor, högljutt klagande drog fram längs vägarna.

    Digerdöden – Wikipedia

    Guldskinnsbroderier eller guldskinnstäcken var en medeltida metod att skapa konstnärliga textilier. De bevarade täckena är slitna, urblekta och delvis förstörda så museet har genomfört ett projekt där man rekonstruerar guldskinnstäcken för att visa upp hur de kunde sett ut i ursprungligt skick. Amica Sundström, antikvarie och Maria Neijman, länshemslöjdskonsulent, visar och berättar.

    Av UR Samtiden. Museets pedagog Ebba presenterar historiska teman i korta filmer i för barn i förskolan, cirka tre till sex år. Författaren Stefan Högberg, som intresserar sig för historiens gränsöverskridande kvinnor, berättar mer om drottning Filippa, en av våra mest intressanta och okända medeltida drottningar. Från teknologiskt tigersprång till ekologisk katastrof och massdöd.

    Föreläsning med Kurt Villads Jensen, Stockholms universitet. Det finns många spridda och populära föreställningar om hur det magiska örtbruket sett ut i äldre tid, men hur ser egentligen de historiska spåren efter denna magi ut? Hur användes växterna och på vilka sätt ansågs de fungera magiskt?

    Digerdöden

    Jens Heimdahl arbetar som arkeobotaniker på Arkeologerna vid Statens historiska museer. På Historiska visar vi riktiga föremål som bär på spännande berättelser — baserade på verkliga händelser! Hör Leena Drenzel berätta om benet från Varnhem.