Hur reagerade världens stater för att lösa och motverka finanskrisen
Tidig höst skakades världsekonomin av sin största kris sen talet. Det här var en kris som, i motsats till de finanskriser som svept över världen tidigare årtionde, inte handlade om regioner eller enskilda nationer, utan om hela världssystemet som sådant. Under några kritiska dagar slutade kapitalismen fungera. Börserna rasade, bankerna lånade inte ut pengar till varandra, finansmarknaderna stod still och de stora internationella företagen, som bilindustrin, hamnade på konkursens brant.
Plötsligt fanns det inte pengar, inte ens till det som tidigare sagts vara säkra affärer. Säkerheter för lån blev värdelösa. Världens förmögenheter blev ifrågasatta av de som styrde pengarna. Först efter några veckor, när världens borgerliga regeringar kastade in stora bankgarantier och stödlån till privata jättekoncerner, började hjulen snurra igen.
Finanskrisen – vad var det som hände SVT Nyheter
Skattebetalarna jorden runt blev den säkerhet företag och marknader behövde för att våga göra affärer igen. Världen har genomgått stora finanskriser sen talets första skakningar. Oljekrisende stora börskriserna på talet i USA, de regionala bank- och fastighetskriserna i land efter land där banker avreglerats. I Sverige hade vi den stora nationella krisen — För det forna Sovjetunionen var talet ett ekonomiskt haveri där BNP rasade och medellivslängden förkortades snabbt för befolkningen.
Krisen återkom i väst genom de stora börskrascherna runt it-boomen i början av det nya seklet. Men finanskrisen gällde som sagt alla länder.
Hur löstes finanskrisen 2008?
Sveriges BNP-fall var större än snittet i Europa, men det är inte så märkligt. Ett snitt väger alltid samman flera olika länder, rörelserna blir mindre. Men Sverige är ett litet exportberoende land och känsligt för finanskriser. Värst förstördes ekonomin under talskrisen då bank- och fastighetsmarknad rasade samman. Japan hade på och i början av talet en mycket hög tillväxt. Under senare delen av talet och under talet hade Japan en mer normal tillväxt, men den var fortfarande klart högre än för andra industriländer.
I början på talet drabbades Japan av en fastighets- och finanskris. Det här är en viktig erfarenhet eftersom denna kris bet sig kvar och fortfarande 15 år senare — när den nya världskrisen slog till — ännu inte var löst.
Reflektioner kring finanskrisen och tiden därefter
Storbritannien är ett land med väldiga kast i ekonomin. Finansmarknaden har också blivit allt större i landet, London är ett av världens stora spekulationscentrum. Krisen skapade snabbt en hög arbetslöshet som inte förbättrades av att den nya borgerliga regeringen startade en stor nedskärningskampanj efter regeringsskiftet. USA, världens största ekonomi, blev det stora krislandet.
Men samma BNP-ras har funnits tidigare och landet har haft svårt att leva upp till myten om att vara en motor för världsekonomin. Företagsvinsterna har varit höga i USA, framför allt i finansvärlden, men reallönerna har för låginkomsttagare och medelinkomsttagare länge stått stilla.
Krisen i finansvärlden slog därför extra hårt mot den vanlige medelamerikanen då de billiga lån som gått till vanliga vardagsköp eller nya bostäder plötsligt hotades. De enorma statliga stöden till de amerikanska bankerna handlar också om detta. Lån till konsumtion måste få fortsätta. Irland är ett exempel på ett land som hyllats för sin avreglerade nyliberala ekonomiska politik.
Låga skatter för företag och en lånefinansierad byggboom ligger bakom en ekonomi som länge såg stark ut. Kraschen har inneburit en kris utan tidigare motstycke. Kina är det land som minst påverkats av krisen. Åtminstone kortsiktigt. Det märkliga man ser, när man i efterhand läser tidningar och böcker om ekonomi från året före en kris, är att det som sker aldrig ses i förväg.
Världskrisen 2008 – vad hände? - Ekonomihandboken
Det finns inga varningar som bryter igenom framgångsmyterna, det finns inga riskanalyser av vad som kan ske. I efterhand kan man hitta några som varnat, men alltid för döva öron. Den dominerande kåren av nationalekonomer och bankanalytiker har varit som blinda, de kunde, bara några månader innan krascherna, skriva prognoser om att tillväxten skulle växa med si eller så många procent.
Att arbetslösheten skulle minska. Utlåningen öka.