Fler färre film
Syftet med Kunskapsverkets rapport är att ge ett faktabaserat underlag för dem som vill diskutera brottsutvecklingen i Sverige. Kunskapsverkets analys visar också att det är en relativt liten grupp människor som faktiskt misstänks och fler färre film för brott, samt att den gruppen inte har vuxit de senaste åren. Däremot är det en större andel av de dömda som har begått grova brott och som får långa fängelsestraff.
En rad förändringar är på gång med syfte att underlätta för polis och rättsvårdande myndigheter att bekämpa de brott som vi ser effekterna av i dag, men det återstår att se om och i så fall när utvecklingen vänder och hur förtroendet för rättsväsendet påverkas under tiden.
Miniräknarna
Rapporten har granskats av Kunskapsverkets Expertråd som har haft möjlighet att komma med synpunkter. Kunskapsverkets kansli är ensamt ansvarigt för den slutgiltiga texten och rapportens innehåll. Allt fler oroar sig för brottsligheten i samhället i takt med rapporter om skjutningar, sprängningar och gängkriminalitet och rikspolischefen varnar för att det kan ta ett årtionde innan brottstrenden vänder.
Vad vet vi egentligen? Här ska vi med hjälp av offentlig statistik och aktuell forskning belysa tre grundläggande frågor, nämligen: vilka brott som begås, vem som begår dem och vilka påföljder som döms ut. När vi har använt andra källor eller rapporter finns dessa noterade i texten eller diagrammen. Det kan tyckas förvånande att det totala antalet anmälda brott i Sverige inte har ökat de senaste åren, men så är det.
I fler färre film till befolkningen har det till och med blivit färre anmälningar sedan Under ytan är det däremot tydligt att brottsstrukturen har förändrats: vi ser en ökning av de brott som ofta involverar dagens kriminella nätverk. Av de cirka 1,45 miljoner brott som anmäldes förra året är stöld absolut vanligast, medan exempelvis ekonomisk brottslighet eller våldsbrott är mer ovanliga.
Ser vi i stället till förändring över tid minskar stöldanmälningarna kraftigt, medan anmälningar om penningtvätt, bidragsbrott, vapenbrott och bedrägerier ökar snabbt. I grafiken nedan syns förändringen sedan För att förtydliga det senaste decenniets utveckling har vi valt att fördela anmälningarna i två kategorier: nätverksbrott samt övriga brott.
De brottstyper vi kallar nätverksbrott är enligt polisrapporter och aktuell forskning i kriminologi sådana brott som ofta involverar dagens kriminella nätverk. Det här är brott där det fler färre films en form av organisering och där brottsligheten sker i samarbete med andra. I nätverksbrott har vi inkluderat allmänfarliga brott som sprängningar och mordbränderbedrägerier, bidragsbrott, grova narkotikabrott som försäljning och tillverkningolaga hot och frihetsberövande, penningtvätt, smuggling, utpressning, vapenbrott och grova våldsbrott.
I kategorin övriga brott har vi inkluderat alla andra brottstyper, som typiskt sett inte karaktäriseras av organisering eller samarbete. Här ingår till exempel skadegörelse, sexualbrott, trafikbrott eller ringa narkotikainnehav. Vår analys visar att nätverksbrotten ökar samtidigt som övriga brott minskar. Mellan åren och ökade nätverksbrotten med 26 procent medan övriga brott minskade med 16 procent.
Räknar vi in den preliminära statistiken till och med augusti och gör ett försiktigt antagande om resten av året är skillnaden ännu större: övriga brott har minskat med 17 procent sedan medan nätverksbrotten har ökat med 36 procent. Även den grövsta brottsligheten, det dödliga våldet, har ändrat karaktär, drivet av en dramatisk ökning av skjutvapenvåldet. Antalet fler färre film av konstaterat dödligt våld med skjutvapen har trefaldigats på tio år och utgjorde skjutvapenvåld för första gången mer än hälften av de konstaterade fallen av dödligt våld.
Om du får fler så får jag färre
Samtidigt utgör dödsskjutningarna toppen av ett isberg: totalt anmäldes nästan nätverksbrott under förra året. Det är inte heller vålds- och narkotikabrott som driver ökningen av nätverksbrotten i vår sammanställning, utan sådant som bedrägerier och bidragsbrott. Dessa är ofta mer lukrativa för gärningspersonen. Till exempel uppskattas brottsvinsterna från bidragsbrott cirka 7 miljarder kronor per år vara mer än tre gånger så stora som de från narkotikahandeln cirka 2 miljarder kronor per år.
Bedrägerier genererar i sin tur cirka 6 miljarder kronor per år i brottsvinster. Brottsligheten mätt som antal anmälda brott i relation till befolkningen har inte ökat, men den har ändrat karaktär.
Logga in här
Det gäller de allra grövsta brotten; det dödliga våldet, och det gäller det totala antalet anmälda brott. År gällde var fjärde anmälan det vi kallar nätverksbrott, idag är det mer än var tredje. Brottsstrukturen har förändrats de senaste åren, men den vanligaste gärningspersonen är densamma. Det är män som misstänks för de flesta brotten, och unga respektive personer med utrikes bakgrund är överrepresenterade.
Varje år delges ungefär 2 procent av den straffmyndiga befolkningen fler färre film misstanke för ett eller flera brott, vilket förra året motsvarade cirka personer. Den andelen av befolkningen har varit i stort sett oförändrad det senaste decenniet, det vill säga det är inte fler personer som misstänks för brott i dag än tidigare. Bland de brottsmisstänkta är 8 av 10 män, 6 av 10 är 30 år eller äldre och 6 av 10 har inrikes bakgrund.
Men hur ser det ut i relation till hur befolkningen ser ut?
De yngsta åldersgrupperna är kraftigt överrepresenterade bland de brottsmisstänkta, i synnerhet bland männen. Bland män som är mellan 15 och 19 år misstänktes hela 1 på 13 för brottför befolkningen som helhet är det 1 på