Webbkamera utomhus tillstånd
Integritetsskyddsmyndigheten ¹ IMY meddelade den 11 februari att den har inlett två granskningar av kamerabevakning av lager och har, under de senaste månaderna även utfärdat sanktionsavgifter för olaglig kamerabevakning. Sedan den 1 augusti gäller en ny kamerabevakningslag i Sverige. Jämfört med tidigare lagstiftning innebär kamerabevakningslagen att färre aktörer behöver ansöka om tillstånd för att få bedriva kamerabevakning.
Utgångspunkten är att privata företag som inte utför uppgifter av allmänt intresse inte behöver tillstånd för kamerabevakning. Ett vanligt missförstånd är dock att den slopade tillståndsskyldigheten innebär att privata företag kan sätta upp bevakningskameror var som helst och hur som helst och många företag brister i efterlevnaden av tillämplig lagstiftning.
I denna artikel redogör vi för de krav som gäller vid kamerabevakning för privata företag och vilka bedömningar och överväganden som behöver göras i samband med att ett företag överväger att sätta upp bevakningskameror. Privata företag som bedriver kamerabevakning behöver som huvudregel inte tillstånd för kamerabevakningen. Företag som inte omfattas av tillståndsplikten behöver dock följa reglerna i kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen ofta benämnd GDPR för att kamerabevakningen ska vara tillåten.
Kamerabevakningslagen innefattar krav på upplysning om bevakningen, förhandlingsskyldighet med fackliga organisationer samt tystnadsplikt och enligt dataskyddsförordningen ställs bland annat krav på rättslig grund, uppgiftsminimering och informationsgivning. Vid bevakning av anställda krävs särskilda överväganden. Kamerabevakning kan i många fall ske med stöd av en intresseavvägning, men en bedömning av huruvida webbkamera utomhus tillstånd är tillåten måste alltid göras i varje enskilt fall där hänsyn tas till webbkamera utomhus tillstånd kamerabevakningen faktiskt bedrivs.
Vad gäller vid kamerabevakning?
Vid brister i hur kamerabevakning bedrivs kan IMY bland annat besluta att ett företag som bryter mot reglerna i dataskyddsförordningen ska påföras sanktionsavgifter. All kamerabevakning som, utan att manövreras på platsen, sker på ett sätt som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning i Sverige omfattas av bestämmelserna i kamerabevakningslagen. Enligt kamerabevakningslagen krävs i vissa fall tillstånd för kamerabevakning.
Ett sådant tillstånd, vilket ansöks om hos IMY, krävs när kamerabevakningen sker av en plats dit allmänheten har tillträde och den ska bedrivas i av en myndighet eller ii av någon annan än en myndighet vid utförande av en uppgift av allmänt intresse.
Regler för övervakningskamera (privatpersoner)
Kamerabevakningslagen innebär därför sällan att privata företag måste ansöka om tillstånd för kamerabevakning. Det faktum webbkamera utomhus tillstånd kamerabevakning hos privata företag i de allra flesta fall kan ske utan tillstånd innebär däremot inte att kamerabevakning kan ske fritt för den som önskar sätta upp en kamera. Kamerabevakningslagen uppställer bland annat regler kring krav på upplysning, förhandlingsskyldighet med fackliga organisationer och tystnadsplikt, som behöver iakttas av samtliga företag som utövar kamerabevakning.
Därutöver innebär kamerabevakning ofta en behandling av personuppgifter, vilket innebär att den som bedriver kamerabevakning — oavsett om kamerabevakningen omfattas av tillståndsplikten eller inte — måste följa reglerna i dataskyddsförordningen och annan tillämplig dataskyddslagstiftning. Eftersom kamerabevakning, i de allra flesta fall, innebär en behandling av personuppgifter måste dataskyddsförordningens bestämmelser följas.
Det innebär bland annat att man, precis som vid all annan behandling av personuppgifter, måste stödja sin behandling på en rättslig grund för att den ska vara tillåten. För att kamerabevakning ska vara tillåten krävs det att kamerabevakningen är nödvändig för ett berättigat intresse och att det berättigade intresset ifråga väger tyngre än den enskildes intressen av att inte bli bevakad.
Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning
Ett berättigat intresse kan vara bevakning för säkerhet och brottsförebyggande ändamål, där man vill förhindra t. Detta intresse måste därefter ställas mot intresset av att inte bli filmad hos den som blir föremål för bevakningen. Bedömningen måste ske innan kamerabevakningen påbörjas. För att kunna göra en intresseavvägning krävs det att man i förväg har fastställt för vilka ändamål man önskar bedriva kamerabevakningen.
De ändamål man bestämt sätter även ramarna för den kommande bevakningen. Det material som behandlas vid kamerabevakningen får endast användas för de ändamål som ursprungligen bestämts och kan därefter inte användas för andra webbkamera utomhus tillstånd. Det innebär att ett företag som bevakat en butikslokal i syfte att förhindra butiksstölder inte senare får använda det inspelade materialet för att kontrollera hur de anställda arbetat.
Därutöver ställer dataskyddsförordningen krav på uppgiftsminimering, varför kamerabevakning endast får ske i så stor utsträckning som är motiverat av ändamålet.
LAGAR OCH REGLER FÖR KAMERAÖVERVAKNING
Det som filmas ska inte sparas längre än nödvändigt, och materialet ska hanteras på ett säkert sätt. Det är även relevant huruvida teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet ska användas.
Bevakningen får inte vara mer omfattande än vad som krävs för att uppfylla ändamålen med bevakningen. Huruvida andra, mindre ingripande åtgärder, har vidtagits tidigare utan önskat resultat spelar också webbkamera utomhus tillstånd. Det är viktigt att de bedömningar och överväganden som görs avseende kamerabevakningen dokumenteras och sparas. I vissa fall krävs även att en särskild konsekvensbedömning görs, där man särskilt tittar på de risker som kan uppstå till följd av kamerabevakningen och hur sådana risker kan minimeras eller hanteras.
Den som bedriver kamerabevakning måste upplysa om att sådan bevakning sker på platsen. Jämfört med tidigare lagstiftning innebär den nuvarande regleringen en utökad omfattning av den information som ska lämnas. IMY rekommenderar att informationen ges på olika sätt, via så kallade informationslager. Det första lagret utgörs av varningsskyltar innehållandes den viktigaste informationen om bevakningen.
Det andra lagret, med mer utförlig information, kan ges på annat sätt. Sådan mer utförlig information ska ges i ett icke-digitalt format, alltså t. De varningsskyltar som sätts upp bör i vart fall innefatta nedan angiven information, vilket är mer omfattande än de skyltar som typiskt sett används:. Bedömningen av huruvida kamerabevakning är tillåten görs alltid utifrån en helhetsbedömning med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet.