Världens mest smittsamma virus
Somliga virus gör oss sjuka, andra är harmlösa fripassagerare och vissa spelar en viktig roll i ekosystem. Dessutom kan de göra medicinsk nytta och möjligen bli ett vapen mot multiresistenta bakterier. Imponerande av något som är så litet att det inte ens världens mest smittsamma virus på riktigt! Virus stämmer inte helt med vår definition av liv, men påminner samtidigt för mycket om liv för att kunna beskrivas som död materia.
De är något mitt emellan. Ett stycke genetisk kod, utan egen cell och ämnesomsättning, men med förmåga att föröka sig, utvecklas och sprida sig över världen. Då uppfanns elektronmikroskopet som är betydligt starkare än ljusmikroskop. Men det vore värre om viruset inte bekämpades, det kan få många farliga konsekvenser när infekterade organ fungerar allt sämre.
Framgångsrika behandlingar mot virus har funnits betydligt längre än kunskapen om virus. Det första vaccinet, riktat mot virussjukdomen smittkoppor, började användas för mer än år sedan, efter att läkaren Edward Jenner visat att personer som utsatts för kokoppssmitta blev immuna mot smittkoppor. Innan dess hade vaccinliknande metoder, variolisation, använts för samma ändamål i hundratals år i bland annat Kina och Indien.
Deltavarianten ett av världens mest smittsamma virus
Nästan två sekler efter Jenners experiment blev smittkopporna den första sjukdom som människan lyckats utrota. Bara en liten del av dem infekterar människor, och av dessa är det bara en liten del som gör oss sjuka. Men det är förstås mest dem som det har forskats om — samt i viss utsträckning virus som drabbar viktiga husdjur och grödor. Resten av världens virus vet vi fortfarande rätt lite om.
I världshaven spelar virus en viktig roll i ekosystemet, genom att infektera och spränga växtplankton i svindlande hastighet. Men mycket om virus roll i ekosystem återstår att ta reda på. Det gäller även människokroppens ekosystem, menar Anna Smed Sörensen. Man skulle världens mest smittsamma virus exempel kunna tänka sig att virus som infekterar bakterier är viktiga i regleringen av vår bakterieflora.
Andra forskargrupper arbetar med sådana frågeställningar, och jag tror att vi kommer att veta mycket mer om bara några år. Över huvud taget händer det mycket inom virusforskning nu, därför att vi de senaste decennierna har fått riktigt bra verktyg, säger hon. Vissa virus har följt mänskligheten genom historien. Andra, som det nya coronaviruset, sars-cov-2, har just tagit klivet över till vår art.
Hur virus beter sig i kroppen kan avslöja något om hur lång vår gemensamma historia är, förklarar Anna Smed Sörensen. De kan vara bättre på att inte reta upp immunförsvaret och att hålla sig kvar i kroppen som en kronisk infektion.
Omikron sprids snabbare än mässling
Det är en sämre strategi för viruset. De är i regel inte aktiva längre och påverkar oss normalt inte. I kampen mot virussjukdomar har läkarvetenskapen framför allt två vapen att ta till: vaccin och antivirala medel. Efter Jenners smittkoppsvaccin har en rad vaccin mot andra svåra sjukdomar följt. Det sista stora svenska utbrottet av polio var —, då mer än drabbades av förlamning.
Enligt WHO:s beräkningar förhindrar vaccin årligen mellan två och tre miljoner dödsfall i världen. Det andra vapnet mot virus, antivirala medel, riktar sig mot pågående infektioner. Vissa av dem är botande, andra är bromsmediciner som inte får bort viruset helt men håller infektionen i schack.
Varianter av viruset som orsakar covid-19
Antiviraler har en betydligt kortare historia än vaccin. Anders Sönnerborgi dag professor i infektionsmedicin och klinisk virologi vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet var nybakad läkare när de första kom ut i vården i början av talet. Den blev mycket framgångsrik och används fortfarande. Det är inget botande läkemedel men mycket effektivt mot symtomen.
Det gjordes stora satsningar på till exempel medel mot förkylningsvirus. Resultaten uteblev dock och många aktörer la så småningom ner sin virusforskning. Men i slutet av talet och början av talet sammanföll två skeenden: en ny dödlig smitta, hiv, spred sig skrämmande fort över världen, samtidigt som den tekniska utvecklingen inom molekylärbiologi och IT började ta världens mest smittsamma virus.
Den blev på många sätt startpunkten för modern virusforskning. Det var till exempel första gången man använde datorbaserade simuleringar för att räkna ut hur ett läkemedel borde se ut, i stället för att förutsättningslöst pröva sig fram. Det var revolutionerande. I dag finns antiviraler mot bland annat herpes, hiv, hepatit B, hepatit C, influensa och RS-virus — samt en rad virus som inte är lika kända hos allmänheten.
Anders Sönnerborg är ordförande för den svenska expertgrupp som tar fram rekommendationer om hur medlen ska användas.