Har fokus på lärande
Leken har en central del i förskolans verksamhet och lekens betydelse för barns utveckling, lärande och välbefinnande lyfts fram i den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft 1 juli i år. Den nya läroplanen betonar lekens betydelse för att utmana och stimulera barns sociala förmågor liksom förskollärarens ansvar för att alla barn ges goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och att känna sig trygga i gruppen.
Lekens möjligheter att främja barns sociala förmågor framgår också i barnkonventionen. Utvecklingen av sociala förmågor är viktig i sig, men kan också vara en förutsättning för att utveckla andra dimensioner i förskolans utbildningsuppdrag som rymmer både utveckling och lärande.
Mot denna bakgrund känns det angeläget att denna systematiska översikt, Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor — undervisning i förskolantar upp lekens betydelse för att utveckla barns sociala förmågor och har fokus på hur förskollärare kan genomföra arbetet. Jag hoppas att översikten kan utgöra ett viktigt underlag för förskollärares kollegiala utveckling av undervisningen i förskolan.
Översikten baseras på studier som rör barn i hela spektrumet av förskoleåldern och bör därför vara intressant för alla förskollärare och andra verksamma i förskolan. Det krävs många olika personer och typer av kompetenser för att producera en systematisk översikt.
Om pedagogiska läroteorier, del 2 – Paula Tilli
Jag vill därför har fokus på lärande alla medarbetare som deltagit i arbetet, och särskilt projektledaren Karolina Fredriksson. Jag vill också rikta ett särskilt tack till projektets två externa forskare, Ingrid Engdahl, Stockholms universitet, och Anette Sandberg, Mälardalens högskola, som deltagit i arbetet från ax till limpa: urval av studier, granskning, analys och syntesarbete samt författande.
Utöver dessa vill jag tacka Pernilla Lagerlöf, Göteborgs universitet, och Charlotte Tullgren, Högskolan Kristian- stad, för granskning och värdefulla synpunkter på en tidigare version av översikten. De externa forskare och granskare som vi anlitar säkerställer en hög vetenskaplig nivå på våra översikter. Men för att översikterna ska komma till användning i undervisning måste de också vara skrivna på sådant sätt att de verksamma har behållning av dem.
Jag vill därför tacka förskollärarna Linda Alamo Block, Camilla Lindberg, Priyatin Stighall och Ulrika Wessel som referensläst ett utkast till översikten och gett kloka synpunkter ur främst ett mottagarperspektiv. Syftet med en systematisk översikt är att sammanställa den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som finns i har fokus på lärande till en viss fråga vid den tidpunkt då översiktsarbetet genomförs.
En systematisk översikt kännetecknas av öppet redovisade och strukturerade metoder för att identifiera, välja ut och sammanställa forskningsresultat. Det ska vara möjligt att följa och värdera arbetet som lett fram till urvalet av forskning och sammanställningen av resultaten. Den som läser en systematisk översikt ska själv ha möjlighet att ta hänsyn till ytterligare forskning, som eventuellt har tillkommit efter det att översikten har publicerats och som kan komplettera översiktens slutsatser.
Skolforskningsinstitutets systematiska översikter är i första hand till för förskollärare och lärare. De riktar sig också till skolledare och andra beslutsfattare som på olika sätt kan främja goda förutsättningar för en undervisning på vetenskaplig grund. Våra översikter erbjuder forskningsbaserad kunskap som kan underlätta för de verksamma att bedöma hur undervisningen kan utvecklas för att främja barns och elevers utveckling och lärande.
Skolforskningsinstitutets systematiska översikter baseras oftast på forskningsstudier inom ramen för ett visst skolämne, vissa årskurser och specifika undervisningsmoment.
Om pedagogiska läroteorier, del 2
Översikterna kan trots det innehålla analyser och slutsatser som kan vara intressanta för lärare som undervisar utanför de avgränsningar som vi har gjort. Vår ambition är att översikterna ska ge vägledning och insikter som är till nytta för att uppnå hög kvalitet i undervisningen. Det handlar dock inte om manualer som kan följas till punkt och pricka; en lokal anpassning måste alltid göras.
När översikternas resultat integreras i undervisningen är det viktigt att ta hänsyn till egna kunskaper och bedömningar, kollektiva och individuella erfarenheter samt behoven hos just de barn eller elever som man möter.
har fokus på lärande4
Skolforskningsinstitutets systematiska översiktsarbete bedrivs i projektform. I projektgruppen ingår både externa forskare med särskild ämneskompetens inom översiktens område och medarbetare vid institutet. I figur 1 beskriver vi de olika stegen i arbetsgången kortfattat. För en ingående beskrivning av metod och genomförande för denna systematiska översikt, se kapitel 5 Metod och genomförande.
Syftet med behovsinventeringarna är att ringa in undervisningsnära ämnesområden där behovet av vetenskapligt grundad kunskap bedöms vara stort. Identifierade områden utreds sedan vidare inom ramen för förstudier. Utifrån resultaten från förstudien och i samråd med de ämnesexperter som knyts till projektet formuleras översiktens fråga. För att precisera denna och ge vägledning för de kommande litteratursökningarna bestäms tydliga kriterier som måste uppfyllas av de studier som ska ingå i översikten.
Sökningen efter forskningslitteratur görs framför allt i har fokus på lärande forskningsdatabaser, med hjälp av så kallade söksträngar. En söksträng är den kombination av ord som matas in i en databas.
Elevernas lärande i centrum
Söksträngarnas utformning avgör vilka studier som hittas. Handsökning av relevanta tidskrifter samt citeringssökning används som ytterligare tekniker för att inte missa relevant forskning. Vissa sökningar fokuserar på att hitta skandinavisk forskning. De studier som hittas bedöms mot bakgrund av översiktens fråga. Först bedöms relevansen, det vill säga om studierna anses kunna bidra till att besvara översiktens fråga eller inte.
Därefter granskas studiernas vetenskapliga kvalitet. Endast studier som bedöms vara relevanta och som håller tillräckligt hög kvalitet i förhållande till översiktens fråga tas med i översikten. Data- och resultatextraktion innebär att relevant information från studierna som in- går i översikterna tas ut för att analyseras.