Hjälpmedel stroke
Professor, överläkare. Neurologi, fysioterapi, och sjukgymnastik är viktiga inom detta område. Stroke är inte bara en akut neurologisk åkomma utan även en kronisk och progressiv sjukdom eftersom hjälpmedel stroke ofta leder hjälpmedel stroke långvariga och komplexa konsekvenser med långsamma försämringar. Det är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna i Sverige. Förutom synliga motoriska funktions- och kommunikationsnedsättningarlider många personer med stroke även av dolda symtom, såsom:.
Dessa funktionsnedsättningar har negativa inverkningar på patientens livskvalitet som kan kvarstå långt efter det akuta insjuknandet. Effektiva rehabiliteringsinterventioner påbörjas redan när personen är inneliggande på strokeenhet och fortsätter därefter under olika vårdformer med syfte att maximera återhämtning och minska funktionsnedsättning. Ovanstående symtom och funktionsnedsättningar efter stroke kan inskränka i personlig vardagsaktivitet PADL, d v s äta, dricka, duscha, toalettbesök och förflyttning och instrumentell ADL IADL, d v s matlagning, städning, förflyttning utanför hemmet och inköp.
De kan även minska delaktigheten i livet och samhället generellt t ex familjeroll, återgång till arbete, körkort samt försämrar patientens livskvalitet. Rehabilitering är en interventionsprocess som påbörjas vid insjuknandet och fortsätter så länge behov finns. Rehabiliteringsinsatser inkluderar alla medicinska åtgärder liksom psykologiska, sociala och terapibaserade interventioner.
Dessa ska vara målinriktade, tidsbegränsade och individuellt anpassade, uppgiftsspecifika övningar med viss intensitet träningsmängd. Rehabiliteringen under denna fas är anpassad till patientens ork, tillstånd och behov. Det är viktigt att känna till att:. Screening och rehabiliteringsinsatser utförs av de olika professionerna i interdisciplinära team. Läkaren är den medicinskt ansvariga personen som leder rehabteamet och prioriterar de olika insatserna och de medicinska behandlingarna.
Rehabilitering efter stroke
Innan utskrivning behöver läkare kontrollera nivån av stöd från närstående hemsituation. Patienter med måttlig till svår stroke som har stort kvarvarande rehabiliteringsbehov bör erbjudas multidisciplinär, teambaserad rehabilitering inom slutenvård. Indikationer för slutenvårdsrehabilitering är behov av timmarsvård, läkare eller sjuksköterska samt flera pågående interventioner.
Huvudmål hjälpmedel stroke det subakuta skedet är att förbättra funktioner, säkerställa PADL och IADL, och att ge patienten trygghet i att klara sin vardag samt ökad delaktighet i socialt liv familj, fritidsaktivitet och på sikt bilkörning och arbetsåtergång och förbättra livskvalitet. Fokus under det hjälpmedel stroke skedet ligger på att bibehålla funktioner, anpassa träningen efter patientens nuvarande funktion samt se till nya rehabiliteringsbehov som uppkommit och att remittera till rehabilitering inom öppenvården vid behov.
De rehabiliteringsinterventioner som presenteras nedan är några av de mest evidensbaserade interventionerna hittills. Det finns bevis på kvarstående effekt upptill ett år eller ännu längre efter interventionen upphör. Fugl-Meyer sensomotorisk skala.
Stroke, rehabilitering
Action Research Arm test. Box and Block test. Motor evoked potentials MEP, kortikal magnetstimulering utförs av neurofyslab kan eventuellt används i ett prognostiskt syfte. T ex har MEP använts tillsammans med axelabduktion och fingerextension i PREP ¨Predict recovery potential¨ algoritm för att förutsäga över extremitets återhämtningsförmågan. Uppgiftsspecifik träning i kombination med styrke- och konditionsträning för resten av kroppen, spegelterapi, musikterapi, mentalträning och muskulär vibrationsterapi ger synergieffekt.
Många nya terapier, såsom robotassisterad träning, ¨virtual reality¨, neuromuskulär elektrisk stimulering, repetitive transcranial magnetic stimulation rTMS eller transcranial direct current stimulation hjälpmedel strokepåvisade fortfarande blandade resultat och behöver mer forskning.
Rehab efter stroke
FT och AT utför statusbedömning, träningsplanering och träning. Time up and go TUG. Bergs balansskala BB. Synergieffekt ges när uppgiftsspecifik gångträning i kombination med styrke- och konditionsträning, neuromuskulär elektrisk stimulering, bålträning, cykelergometerträning, balansträning, vattengympa, musikrytm stimulering, TENS, termisk stimulering, spegelterapi eller mCI terapi utifrån patients rehabiliteringsbehov och förutsättning.
Fallriskbedömning behöver utföras och fallpreventionsträning och balansträning behöver inledas innan utskrivning. Anpassad fysisk aktivitet i vardagen är viktig länk. Vissa nya terapier, såsom repetitive peripheral magnetic stimulation rPMSrepetitive transcranial magnetic hjälpmedel stroke rTMSalternativ medicin akupunkturer, meridian acupressure har påvisat viss positiv effekt. Andra nya terapier, såsom robotassisterad träning, ¨virtual reality¨, Theta Burst Stimulation TBStranscranial direct current stimulation tDCSpåvisar fortfarande blandade resultat.
Mer forskning behövs. Logoped utför oftast bedömning och rehabiliteringsåtgärd. Dietist vägleder nutritionsbehandling. SSK screenar dysfagi. Fiberendoskopisk undersökning FUS har använts oftare under senaste åren för screening av sväljningsproblematik. Vissa nya terapier, såsom neuromuskulär elektrisk stimulering, repetitive transcranial magnetic stimulation rTMS eller transcranial direct current stimulation tDCS har påvisat positiv effekt och behöver mer forskning.
Statusbedömning och medicinsk behandling utförs oftast av rehabinriktad läkare och FT.